AliceInMilano

Nu är jag tillbaka igen.

Så vad har hänt de senaste dagarna. kan vara ärlig och säga att jag har faktiskt varig ganska negativ och depp.
Nu tänker jag skylla på en sak och låta som alla andra svenska.

jag är så förbannat trött på detta vädret!!!! är man lite depp så hjälper det inte direkt att detta skit vädret håller i sig!!!

Nu tänker jag skriva av mig lite så vill ni inte höra hur mina dagar varit så kan ni läsa igen imorgon.

Just nu vet jag inte alls vad jag vill, eller vad jag ska göra. Hatar detta vädret, vill inte gå upp på morgonen, går direkt hem efter skolan och sedan på kvällen undervisare engelska för att sedan gå hem igen för att göra läxor och sedan slö titta på tv. Det är så min senaste vecka har sett ut. Är inte nöjd med något.

Försökt att hitta ett gym men det finns INTE ETT ENDA GYM  som man kan köpa månadskort på. Det EXISTERAR inte i italien, vad är det för skit?!!  alla är minst på 6 månader eller ett år.  Plus att det är så svårt att äta nyttigt här för att de tillsätter socker i allt. Känns som om jag bara sväller och sväller. Skulle gärna ut och springa eller gå powerwalks, men med detta skitvädret vill man inte de.

Låter som om jag inte trivs i milano men det gör jag förutom nu. vart är våren???? sol, har nästan glömmt hur det är att ha varmt och sol ute.

skolan går sisådär, Levello 5 är så svår, ska skriva två sidor tills imorgon =(  så mycket läxor varje dag.
men bara att bita i der sura äpplet.

men men..... på allt det negativa så får man väl leva på de små positiva sakerna som händer.

idag t ex. när jag stod i kassakön kom det fram en äldre man och frågade om jag ville gå föra för att jag bara hade 3 varor.

min lärare sa att hon skryter om i lärarummet att hon har en sån vacker svensk student i sin klass (röda håret, blå ögon, blek hy)  vet inte om jag tycker blek hy är så positivt men känns bra att höra att någon tycker det iaf.

Sedan att mina vänner från milano tjatar på mig att följa med till sthlm under 1-5 april för de så gärna vill ha med mig. kan dock inte men hade varit super roligt!

sedan att  mamman till lilla monster killen carlos berättade hur nöjd hon var med mig och att en till familj i byggnaden vill att jag ska träffa deras barn. så nu har jag fått lite mer timmar.

När man skriver alla små bra saker och ser det framför sig så är man inte lika depp.  man kan inte vara lika ledsen.

Jag har underbara vänner, folk säger att de tycker jag är vacker, familjerna är super nöjde med mig och barnen gillar mig, jag förstår all italienska på lektionerna, har bara problem att själv säga rätt grammatik. men de säger de är normalt och att jag ska inte bli arg för de och att jag är jätte duktig.

TÄNK POSITIVT ALICE!!!!

men det är så svårt =(